Allt om Asfalt

Vad är asfalt?

Asfalt är en mix av grus eller stenkross blandat med bitumen. Genom att blanda med olika mängder bitumen och med blandade storlekar på stenkross har man lyckats få fram olika typer av asfalt som kan fylla olika syften eller utgöra olika lager på en asfalterad väg.

Genom att ha mer grus och mindre bitumen än vanligt får man asfaltsgrus (AG) som gör sig bra som ett underliggande bärlager, men enklare slits ut då bitumen agerar som bindningsmedel för att hålla ihop stenkrosset. Asfaltbundet bindlager (ABB) används ovanpå asfaltsgrus för att tunga lastbilar och andra fordon inte ska skapa ojämnheter och instabilitet i underlaget.

Ytan brukar täckas med ett slitlager som tål dubbdäck och friktionen från rusningstrafik. En av de vanligaste ytlagren kallas asfaltsbetong, tät (ABT) med större mängd bindningsmedel med mindre stenkross. På vägar med tyngre trafik har man på senare tid börjat med asfaltsbetong, stenrik (ABS) med grövre grus som tål dubbdäck bättre. Med dessa benämningar brukar man även tillägga maxstorlek på gruset samt bitumenkvalitet, alltså kan man enkelt förklara asfaltsgrus med 10mm stenstorlek och 35% bitumen som AG 10 35/100.

Vad är bitumen?

Bitumen är ett bindningsmedel som ger asfalten sin svarta färg. Man började använda bitumen i asfalt efter att man insåg att det hade bättre tålighet än tjäran man förr använde. Ämnet är ett resultat av att destillera råolja, men som även kan utvinnas i naturen. Vid destillering utvinns lättare ämnen som bensin och diesel ut ur ämnet, vilket lämnar kvar det tyngre halvfasta ämnet bitumen. Asfalt görs nästan enbart på bitumen idag, med undantag för vissa länder där bitumen anses vara för dyrt, eller där infrastruktur inte har lika hög prioritet för kvalitet.

Asfaltens historia

Genom att definiera asfalt som stenkross sammanhållet med bindningsmedel som vägunderlag kan vi se att asfalt har funnits sedan 1800-talet. Materialet uppkom efter krav på bättre vägar här i Europa under industrialiseringen när transport blev allt vanligare, strax innan bilen uppfanns. Sverige fick sin första asfalterade väg 1873 i Stockholm, men först omkring 1950 var asfaltsvägar vanligt förekommande i Sverige.

Asfalt med tjära

Det finns många missuppfattningar om asfalt, som exempelvis uppfattningen att asfalt är gjort på tjära. Stenkolstjära eller vägtjära användes för vägbeläggningar fram till 1973 innan man märkte att bitumen gav ett mer långvarigt resultat. Idag finns det fortfarande vägar med tjära, då vissa vägar bara täckts med bitumen-asfalt ovanpå, och därmed lämnat tjäran inunder.

Vad kostar asfalt?

Många tror att det är dyrt att asfaltera, men rent relativt är det billigare än många andra alternativ som stenläggning, och orsakar märkvärt mindre buller än majoriteten av övriga vägunderlag. Priset på asfalt är inte värst mycket, men att köpa asfalt privat är inte rekommenderat då det krävs både maskiner, utrustning, erfarenhet och kunskap för att få ett hållbart, jämnt och slitstarkt resultat. Vill du veta mer om pris för asfaltering är du välkommen att kontakta oss på Asfaltläggarna.

Lagningsasfalt

Normal livslängd för asfalt brukar ligga på runt 15 år i områden med hög trafik. När det börjar uppstå pott-hål, sprickor eller ojämnheter brukar Trafikverket se till att väglaget ersätts, vilket sköts av företag likt oss Asfaltläggarna. Skulle det uppstå mindre bristningar i exempelvis garageuppfarten, eller mellan uppfart och trottoar kan du köpa asfalt privat i form av kallasfalt, eller lagningsasfalt som det även kallas. Med lagningsasfalt kan du täppa igen mindre hål och gropar med hjälp av enkla hushållsverktyg. Denna typ av asfalt håller inte lika länge, men jämnar ut ytan tills asfaltsbeläggningen ska läggas om.